Svensk sjukvård står mitt i ett vägskäl. Fler botas men till priset av stigande kostnader och en personal som ofta går på knäna. En lösning som visat sig fungera är att flytta vården närmare patienterna.
Att den som är svårt sjuk ska behandlas på sjukhus har länge varit en självklarhet. Sjukhusvården har dock en rad nackdelar, den är dyr, kräver mycket personal och de som ska vårdas blir inte alltid friska i den takt man skulle kunna tro.
Under seminariet ”Tillgänglig patientnära vård” som arrangerades i mitten av maj lyftes ett flertal exempel fram som visar att en vård som ges nära patienterna kan ge bättre resultat, vara billigare och göra både patienter och personal mer nöjda.
Ett lyckat exempel är den satellitklinik till avdelningen för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som har öppnat i Gränbystaden, ett köpcentrum i utkanten av staden.
I sin presentation av projektet berättade verksamhetschefen Henrik Lindman och biträdande verksamhetschefen Maria Andersson Ödman att allt började när deras nya klinik vid sjukhuset omedelbart blev fullbelagd. Därför var de tvungna att hitta på något nytt för att alla patienterna skulle få den vård de behövde.
Lösningen blev först vård i en buss i Enköping och sedan i fasta lokaler i Gränbystadens köpcentrum.
När vården skulle ut från den upplevda tryggheten på sjukhuset uppstod en oro bland personalen. Men när verksamheten väl var igång blev den så populär att sjuksköterskor började ställa sig i kö för att få arbeta där. Samtidigt upplevde patienterna att de fick vård i en lugnare och friskare miljö, och att det var så mycket lättare att parkera i anslutning till köpcentrumet jämfört med vid sjukhuset.
Något som även har gett utslag i en bättre upplevelse av de behandlingar som patienterna får.
En önskan om att flytta vården närmare patienterna finns även i Region Skåne och i Region Västra Götaland. Men där har vården tagit steget hela vägen hem till patienterna, och även det med goda resultat.
– Mycket av det vi tidigare bara gjorde på sjukhus kan vi göra hemma hos patienterna. Det har inte bara minskat kostnaden med 30 till 50 procent, det är även uppskattat av patienterna och bra från vårdresultaten, berättade Linn Kennedy, specialistläkare vid Skånes Universitetssjukhus.
Även Daniel Ruuth och Mathilda Jarefjäll Weidestam, sjuksköterskor vid verksamhetsområde Onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade liknande erfarenhet från det närsjukvårdsteam som avdelningen för onkologen och avdelningen för kirurgi gemensamt startade 2022.
– Många av våra patienter känner en större trygghet när de får vård hemma, och är glada när de slipper göra tröttande resor till sjukhuset. För oss som jobbar i teamet är jobbet mer stimulerande även om vi måste ha en förmåga att tänka utanför boxen. Som att vi emellanåt måste hänga upp blodpåsar i gardinen när vi ska ge en blodtransfusion, sa Daniel Ruuth.
Om allt är så positivt varför går då inte utvecklingen snabbare?
En utmaning är att ersättningssystemen inte är anpassade till vårdinsatser utanför sjukhusen. Något som belystes av Hedvig Holmberg, Business Analyst vid Adxto och KTH
– Det behövs nationella definitioner och tydliga riktlinjer för att påskynda utvecklingen. Ett annat sätt är att införa rörliga ersättningar för den vård som ges.
Politiken har en viktig roll, inte minst när det gäller att förändra lagar och förordningar, menade flera av seminariedeltagarna.
– Vi har länge haft en god hälso- och sjukvård i Sverige men vi har inte alltid varit lika bra på att forma vården efter patienternas behov, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett anförande under seminariet.
Hon lyfte därför fram att det privata näringslivets betydelse för förändringen.
– Vi hade inte lyckats utan dem. Samhället kan inte göra allt.
Hon menade även att den senare tidens fokus på primärvården har varit bra.
– Men om vi ska kunna öka den samlade vårdkapaciteten måste vi även göra en förflyttning av övrig vård. Lösningen är inte fler sängplatser, och därför är den patientnära vården viktig.
Nya lösningar innebär utmaningar, och ibland misslyckanden.
– Det får inte göra oss rädda, istället måste vi våga chansa. Även om vi från början inte alltid har målet helt klart för oss, sa Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L) i Region Uppsala.
Seminariet arrangerades av Akademiska sjukhuset i Uppsala i samarbete med BeiGene, Bristol Myers Squibb, Pfizer samt Adxto. Företag som även är samarbetspartners i det projekt från Gränbystadens köpcentrum som presenterades under seminariet.
