Européer blir allt äldre. År 2025 kommer medianåldern för EU:s befolkning att vara 48,2 år. Samma år kommer regionen att ha 500 000 personer som är över 100 år. När vi åldras blir vi vanligtvis sjukare, och länder i Europa står inför en gemensam utmaning med begränsade resurser inom hälso- och sjukvården, en utmaning som inte löser sig själv med en åldrande befolkning. Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten för OECD-länderna förväntas bli endast 1,2 procent fram till 2040. Den långsamma utvecklingen kan innebära mindre resurser för hälso- och sjukvården i takt med att efterfrågan ökar.
Ett sätt som regeringarna försöker hantera hälso- och sjukvårdsutgifterna på är att i allt högre grad rikta in sig på nya läkemedel, där verktyg som direkta utgiftskontroller och hälsoekonomiska utvärderingar av medicinsk teknologi (HTA) används. Men att låta bli att investera i en friskare befolkning är ett val vi inte har råd att göra, och verktyg med syfte att bromsa kostnadsutvecklingen kommer samtidigt ha en hämmande effekt på innovation och fortsatt utveckling.
Ur ett svenskt perspektiv skulle systemet för att introducera och finansiera läkemedel kunna hanteras med hjälp av åtgärder som bättre driver patienternas tillgänglighet till nya behandlingar, stödjer innovation och förbättrar hälsan i befolkningen. Sverige är ledande inom HTA-utvärdering, men patienterna har bara tillgång till mindre än hälften av de nya godkända läkemedlen. Det behövs därför reformer av de processer som styr vilka behandlingar som görs tillgängliga i Sverige.
Sveriges nuvarande läkemedelssystem utvecklades för över 20 år sedan under en tid då nya behandlingar främst fokuserade på breda sjukdomar och stora patientgrupper. Systemet är inriktat på att säkerställa människovärdes-, behovs- och solidaritets- samt kostnadseffektivitetsprincipen. Men de organ som ansvarar för att ersätta och rekommendera nya läkemedel, TLV och NT-rådet, arbetar utifrån olika perspektiv och processer, vilket leder till olika förutsättningar för att göra läkemedel tillgängliga för patienter beroende på om det administreras av patienten själv, eller på sjukhus av sjukvårdspersonal. Med den snabba utvecklingen av specialiserade och innovativa behandlingar ifrågasätts nu om de nuvarande systemen fortfarande är ändamålsenliga.
Det finns skillnader både när det gäller finansiering, tid för bedömning och transparens, samt möjligheter till prisförhandling. Effekten blir att svenska patienter får vänta längre på att få tillgång till nya läkemedel, om de överhuvudtaget kan få tillgång till dem, där Sverige successivt halkar efter i en europeisk kontext.
Reformer
Bristol Myers Squibb har som ambition att bidra till lösningar för en hälso- och sjukvård med god tillgång till innovation samt hållbar finansiering i Sverige. Tillgången till läkemedel kan förbättras både på kort och lång sikt i Sverige.
- Stärk och förenkla systemet för förhandlingar om prisavtal för läkemedel. Inrätta ett nationellt organ för prisförhandlingar mellan företag, regioner och TLV. Att möjliggöra att TLV kan företräda regionerna i förhandlingar och använda resultaten i sina subventionsbeslut skulle kunna bidra till att lösa de ofta konkurrerande utmaningarna med hållbar kostnadsutveckling, tillgång till nya behandlingar och innovation.
- Harmonisera processerna och utvidga TLV:s roll så att läkemedel som ges på sjukhus och läkemedel inom förmånssystemet bedöms och hanteras enligt samma förutsägbara process, med beslut som fattas snabbare och mer konsekvent. Det kan förbättra tillgången till nya behandlingar för patienterna med lägre administrativ börda och kortare handläggningstider.
- Övergå till enhetlig finansiering av alla läkemedel. Detta bidrar till en tydlig överblick över utgifterna för läkemedel, och ge bättre förutsättningar för att koppla de samhällsvinster som genereras till investeringar i nya läkemedel.
- Anpassa svenska processer till EU:s HTA-system för gemensamma kliniska bedömningar, som träder i kraft i januari för läkemedel mot cancer samt läkemedel för ATMP-behandling. Med ett harmoniserat system oavsett administreringssätt är Sverige bättre rustade att bygga vidare på EU:s värdering och bedöma värdet utan dröjsmål, oavsett om det är ett förmånsläkemedel eller klinikläkemedel.
Hållbar finansiering
Att förbättra patienternas tillgång till nya läkemedel kommer att bidra till bättre hälsa och förbättrade hälso- och sjukvårdsresultat. Samtidigt finns farhågor om hälso- och sjukvårdssystemens ekonomiska hållbarhet. Bristol Myers Squibb anser att patienters tillgång till nya läkemedel bör styras av bedömning av hela värdet av innovationen. Om fokus ligger på att kontrollera utgifterna kommer färre medborgare få tillgång till de läkemedel de behöver, och samhället riskerar att gå miste om viktiga värden. Väl utformade tillväxtbudgetar som driver på patienternas tillgång och stöder innovation kan balansera intressenternas mål utan att bromsa patienternas tillgång till innovation.
Länder uppnår bättre resultat genom att spendera mer på hälso- och sjukvård. Investeringar i läkemedel leder till lägre kostnader i andra delar av hälso- och sjukvårdssystemen och samhället i form av snabbare utskrivningar, färre återinläggningar på sjukhus och återgång till arbetet. Detta helhetsperspektiv på värde bör vara en del av bedömningen av nya behandlingar.
Bristol Myers Squibb vill samarbeta med hälso- och sjukvården och beslutsfattare för att bidra till hållbar innovation inom hälso- och sjukvården och vara en katalysator för att implementera nya behandlingar som genererar värden för patienter och samhället. I Sverige tror vi att förändring är möjlig genom dialog. Alla inom hälso- och sjukvårdens ekosystem har ett gemensamt ansvar att bidra till bättre hälsa.
